Hej allihop, om ni har letat efter självbetjäningsteknik på sistone har ni förmodligen stött på kiosker med dubbla skärmar som dyker upp överallt – från köpcentra till statliga kontor, till och med närbutiker. Som någon som har sålt dessa dåliga pojkar i flera år, är en fråga jag får hela tiden: "Vad är lagringskapaciteten för en kiosk med två skärmar egentligen?" Det är inte ett entydigt svar, eller hur? Du kan inte behandla en betalkiosk på samma sätt som du skulle behandla en biljettterminal eller en statlig serviceenhet. Låt mig dela upp det här som jag skulle göra med en kund som ringer mig på en tisdag eftermiddag och får panik över sin projekttidslinje.
Först och främst, låt oss hålla det enkelt – lagring här hänvisar till två huvuddelar, okej? Det finns den interna solid-state-enheten (SSD) eller hårddisken (HDD) som innehåller all programvara, operativsystem och appdata, och sedan finns det extern lagring för saker som kvitton, biljetter eller användaruppladdningar. Kiosker med dubbla skärmar skiljer sig från kiosker med en skärm eftersom de har dubbelt så stor skärmyta, så de behöver ofta lite mer energi under huven för att köra båda skärmarna smidigt. Men oroa dig inte, jag kommer inte att slå dig med jargong som får dina ögon att bli glammiga. Låt oss börja med den vanligaste typen du kommer att se ute och omkring: denDubbelskärm Pekskärm Betalningskiosken. Dessa är de i livsmedelsbutiker, kaféer eller snabbmatsställen där du trycker på en skärm för att beställa och den andra visar dig extra merförsäljningar eller betalningsbekräftelser. Hur ser deras förvaring ut?
För betalningskiosker är sweet spot vanligtvis 128GB till 512GB intern SSD. Vänta, varför SSD istället för HDD? Eftersom SSD-enheter är snabbare, mer pålitliga och inte har rörliga delar som kan gå sönder om kiosken används 100 gånger i timmen på en hektisk plats. En 128GB-enhet räcker för OS, betalningshanteringsprogram, menydata och grundläggande transaktionsloggar. Men om en kund vill lagra högupplösta menybilder, reklamfilmer eller en massa transaktionshistorik för snabb åtkomst, är det vettigt att lägga upp den till 256 GB eller 512 GB. Jag hade en gång en lokal hamburgerkedja som kom till mig som behövde 512 GB för sinbetalningskiosker med dubbla skärmareftersom de ville förinläsa anpassade måltidskombinationer och videoannonser för att laddas direkt – ingen fördröjning när någon har bråttom. Dessutom har dessa kiosker ofta en liten extern lagringsplats för kvitton, som ett 8GB eller 16GB microSD-kort, ifall skrivaren tar slut eller någon vill ha en digital kopia av sitt kvitto. Super användbart, lita på mig.
Nästa upp, denDubbelskärmsbiljett Självbetjäningskioskterminal. Dessa finns på biografer, tågstationer eller nöjesparker, eller hur? Deras lagringsbehov är lite annorlunda eftersom de måste hålla biljettdata, platskartor och kanske till och med parkkartor eller speltider. Låt oss prata intern lagring här. De flesta av våra biljettkiosker kommer med 256GB till 1TB SSD. Varför mer än betalning? Eftersom de behöver lagra större filer, som högupplösta platskartor, interaktiva kartor och till och med reklamfilmer för kommande filmer eller tågsträckor. Om det är en nöjespark kan de också lagra väntetider för åkattraktioner eller evenemangsscheman. Jag hade en kund på en nöjespark förra året som ville ha en 1TB-enhet i sindubbel skärm biljett kioskeftersom de lade till en interaktiv 3D-karta över hela parken – mycket större filstorlekar än en grundläggande platskarta. Biljettkiosker har också ofta ett inbyggt system för att lagra tidigare biljetttransaktioner under några månader, ifall någon behöver en återbetalning eller för att skriva ut en dubblett. Så den där extra förvaringen kommer i kopplingen där.
Låt oss nu gå in på de mer nischade: regeringsrelaterade kiosker med dubbla skärmar, eftersom de har superspecifika behov. Först, denKiosk för statlig skattebetalning med två skärmar. Dessa är på skattekontor, dit folk går för att betala fastighetsskatt, inkomstskatt eller andra avgifter. Hur är deras förvaring? Säkerheten är enorm här, så de behöver lagring som är krypterad, uppenbarligen. Vi använder vanligtvis 256GB till 512GB SSD för dessa. Varför inte mer? Eftersom statliga system ofta är utformade för att bara lagra nödvändiga transaktionsdata, och krypterad lagring förhindrar att känslig information hackas. Dessutom måste dessa kiosker ansluta till säkra statliga databaser, så de behöver inte lagra massor av extra filer – bara betalningsmjukvaran, krypterade transaktionsloggar och kanske mallar för skatteformulär. Jag ser alltid till att nämna för statliga kunder att vi kan anpassa lagringen om de behöver arkivera skatteuppgifter längre, men de flesta byråer håller sig till 256 GB eftersom det räcker för daglig användning och snabb tillgång till poster.
Sedan finns detDual Screen Government Service Kiosk. Det är de där du ansöker om pass, förnyelse av körkort eller företagslicens. Dessa har mycket mer interaktiva element, eller hur? En skärm är för att ange din information, den andra är för att visa guider, formulärexempel eller säkerhetsmeddelanden. Deras lagringsbehov är lite högre än skattekiosker eftersom de måste lagra interaktiva formulär, programvara för ID-skanning och kanske till och med videohandledning om hur man fyller i formulär. Vi brukar använda 512GB till 1TB SSD här. Varför? Eftersom vissa statliga tjänster kräver uppladdning av dokument, som en kopia av ditt ID eller en elräkning, så de behöver utrymme för att spara dessa filer tillfälligt. Om kiosken används för att skriva ut fysiska kopior av formulär kan den också lagra mallfiler. Förra året kom en stad till oss förstatliga servicekiosker med två skärmarför sitt DMV-kontor, och de behövde 1 TB eftersom de ville lagra flera språkversioner av formulärguider och videohandledningar – något som 10 olika språk tar upp mer utrymme än du tror.
Vänta, och jag kan inte glömmaDual Screen Interactive Touch Screen Kiosk– de här är de i gallerior, museer eller mässor där du kan bläddra i information, spela spel eller leta upp produktinformation. Deras förvaring är den mest flexibla, ärligt talat, eftersom det beror på vad de används till. En interaktiv museumskiosk kan ha 512 GB till 2 TB SSD för att lagra högupplösta bilder av konstverk, ljudguider och videoklipp från utställningar. Ett köpcentrum kan ha 256 GB till 512 GB för butikskataloger, kartor och reklamfilmer. De interaktiva är de mest anpassningsbara, det är därför jag älskar att sälja dem – vi kan skräddarsy lagringen efter exakt vad kunden behöver. Jag gjorde en mässkiosk förra året som var för ett teknikföretag, och de ville ha 2TB eftersom de hade ett gäng 4K-produktvideor att spela på loop mellan användarinteraktioner. Fungerade som en charm, ingen fördröjning alls även med båda skärmarna som körde videon och interaktiv programvara.
Låt oss nu prata om vad som påverkar lagringskapaciteten utöver typen av kiosk. Först operativsystemet. De flesta kiosker med dubbla skärmar körs på Android eller Windows, eller hur? Android tar mindre utrymme – som 10 GB till 20 GB – så att du får plats med fler appar och användardata. Windows tar upp lite mer, som 20 GB till 40 GB, så du behöver en större enhet om du använder Windows. Sedan är det programvaran du kör. Om du har anpassade appar, verktyg för betalningsbearbetning eller interaktiva funktioner som tär på lagring. Det spelar också roll hur ofta kiosken används. En kiosk i ett hektiskt köpcentrum som används 500 gånger om dagen kommer att generera mer transaktions- eller användardata än en i ett litet bibliotek som används 10 gånger om dagen, så du behöver mer lagringsutrymme för den upptagna.
En annan sak jag alltid säger till kunderna är att inte överköpa lagring. Ja, det är frestande att få största möjliga drivkraft, men det är ett slöseri med pengar om du inte behöver det. Jag hade en gång en kund som beställde 2 TB för en liten biljettkiosk på en lokal teater, och de använde bara 100 GB av det. De var ganska upprörda eftersom de betalade extra för förvaring som de inte behövde. Å andra sidan är underköp jobbigt. Om din kiosk får slut på lagring halvvägs genom en hektisk helg kan den inte spara transaktioner eller biljetter, vilket leder till arga kunder. Så mitt råd? Ta reda på exakt vad kiosken ska användas till, lista ut alla filer, appar och data som den behöver lagra och lägg sedan till lite extra – som 20 % – för framtida uppdateringar eller ändringar. På så sätt behöver du inte betala för mer lagring senare om du bestämmer dig för att lägga till en ny funktion.
Låt oss inte heller glömma lagring för flyttbara media. Många kiosker med dubbla skärmar har platser för USB-enheter, SD-kort eller till och med skrivare som använder papper, men de är separata från internminnet. Den interna lagringen är för kärnsystemet och appar, medan flyttbar lagring är för tillfälliga filer som kvitton eller användaruppladdningar. Till exempel har de betalkiosker vi säljer en termoskrivare som skriver ut kvitton, och kiosken själv lagrar en digital kopia av kvittot på den interna enheten i 30 dagar, så att kunderna kan få en kopia om de tappar bort papperskvittot. Det är därför det interna lagringsutrymmet måste räcka till även för dessa loggar.
Vänta, finns det någon chans att en kiosk med två skärmar använder hårddisk istället för SSD? Ärligt talat, inte längre. SSD-enheter är mycket mer tillförlitliga för användning dygnet runt, vilket är vad de flesta kiosker behöver. Hårddiskar har rörliga delar som kan gå sönder om kiosken tuffas mycket eller om den körs oavbrutet. Jag har fått kunder att fråga om hårddiskar för att de tycker att det är billigare, men i längden sparar SSD-enheter pengar eftersom du inte behöver byta ut dem lika ofta. Ja, SSD-enheter är lite mer i förväg, men tillförlitligheten är värt det. Alla kiosker med dubbla skärmar vi säljer använder SSD nu, inga undantag.
Låt mig avsluta det här med en snabb sammanfattning så att du inte behöver rulla tillbaka. Lagringskapaciteten för en kiosk med dubbla skärmar beror på vilken typ det är:
- Betalningskiosker: 128GB till 512GB SSD (perfekt för transaktioner och grundläggande menyer)
- Biljettkiosker: 256 GB till 1 TB SSD (för platskartor, evenemangsdata och transaktionshistorik)
- Skattebetalningskiosker: 256 GB till 512 GB krypterad SSD (säkra, lågvolymer statliga transaktioner)
- Statliga servicekiosker: 512 GB till 1 TB SSD (interaktiva formulär, dokumentlagring)
- Interaktiva kiosker: 256 GB till 2 TB SSD (fullständigt anpassningsbar för allt innehåll du behöver)
Och kom ihåg, beräkna alltid dina exakta behov, lägg till lite extra och använd SSD för tillförlitlighet. Om du fortfarande inte är säker på vilken lagring som är rätt för ditt kioskprojekt med dubbla skärmar, kontakta mig så kan vi chatta genom det. Jag har arbetat med alla typer av kunder – små företag, stora statliga myndigheter, nöjesparker – och jag kan hjälpa dig att välja precis det du behöver utan att slösa pengar.
Innan jag går, låt oss lista ut källorna jag använde för att se till att denna information är korrekt, eftersom jag alltid gillar att backa upp vad jag säger (inga gissningar här, mina vänner).
Referenser:
- Kiosk Branschförening. (2023). "Självbetjäningskiosklagringskrav: En guide för företagare." Hämtad från Kiosk Industry Association officiella resurser.
- Western Digital. (2024). "SSD vs HDD för industriella kiosker: Jämförelse av prestanda och tillförlitlighet." Lagringsteknikrapporter.
- US General Services Administration. (2022). "Statliga kiosksäkerhets- och lagringsstandarder." Federala IT-policyriktlinjer.
- Teaterägarnas Riksförbund. (2023). "Biljettsjälvbetjäningskioskspecifikationer för arenor." Teknikuppdatering av lokalen.
- Touch Screen Technology Magazine. (2024). "Dual Screen Kiosk Trends 2024: Lagring och funktionalitet." Tekniska insikter för självbetjäning.
